Vilket lag är snabbast, starkast och bäst när det verkligen gäller? Utmana styrka, precision och laganda i Mästarnas mästare – en fartfylld femkamp inspirerad av den populära tävlingsformen från TV. Till skillnad från våra övriga femkamper ligger fokus här på fysiska utmaningar där snabbhet, koordination, precision och samarbete avgör vilket lag som står som slutsegrare. Så fungerar Mästarnas mästare Ni delas in i lag och tävlar mot varandra i ett antal utvalda grenar. Vissa kräver snabbhet och styrka, andra precision, teknik eller smart lagarbete. Våra aktivitetsledare sköter tävlingen och poängen – ni fokuserar på kampen om förstaplatsen! Ni väljer själva vilka och hur många grenar ni vill ha med. Vi anpassar upplägget efter gruppens storlek, era önskemål och hur mycket tid ni har. Vill ni ha ännu mer variation kan Mästarnas mästare kombineras med grenar från våra andra femkamper Mitt i prick, Brain Games och Bäst i Test. Tid: cirka 1,5–2 timmar Antal grenar: valfritt antal beroende på upplägg Utrustning: all utrustning ingår Poäng: delas ut efter tid, prestation eller träffsäkerhet Vilka grenar kan vi välja? Prickskytte med paintballmarkör Här gäller det att hålla huvudet kallt när pulsen är hög. Deltagarna springer först en kortare sträcka fram till skjutstationen och ska därefter snabbt hitta fokus och träffa måltavlan med paintballmarkören. Snabbhet på vägen och precision vid målet. Fotbollsdart Fotboll möter dart! Skjut bollar mot den stora uppblåsbara darttavlan och samla poäng beroende på var ni träffar. Prickskytte med pilbåge Spänn bågen, hitta rätt sikte och försök träffa så nära mitten som möjligt. En klassisk utmaning där koncentration och träffsäkerhet sätts på prov. Hinken Laget ska fylla en tom hink med vatten på kortast möjliga tid – men vattnet måste transporteras i hinkar med hål. Här krävs högt tempo, smart taktik och riktigt bra lagarbete för att få så mycket vatten som möjligt hela vägen fram. Vanliga frågor om Mästarnas mästare Hur många kan vi vara? Mästarnas mästare passar både mindre och större grupper. Vi anpassar antal lag, stationer och upplägg efter hur många ni är. Hur fysiskt krävande är Mästarnas mästare? Det här är vår mest fysiska femkamp och passar bäst för grupper som vill ha en aktiv tävling. Grenarna varierar dock och kräver olika egenskaper – allt från snabbhet och styrka till precision, teknik och samarbete. Kan alla vara med? De flesta kan delta, men vissa grenar är mer fysiskt krävande än i våra andra femkamper. Vi kan anpassa valet av grenar efter gruppens förutsättningar. Behöver vi speciella kläder? Inga särskilda kläder behövs, men vi rekommenderar bekväma kläder och skor som passar för fysisk aktivitet utomhus. Kläder efter väder är alltid en bra idé. Vem blir Mästarnas mästare? Samla laget och gör upp i en femkamp fylld av fart, precision, samarbete och tävlingsanda. Här får alla chansen att visa vad de går för – men bara ett lag kan stå som Mästarnas mästare!

Hur löser ni en uppgift när instruktionerna är enkla – men lösningen allt annat än självklar? Bäst i Test är en rolig och annorlunda femkamp inspirerad av det populära TV-formatet. Här ställs lagen inför kluriga, kreativa och oväntade utmaningar där samarbete, problemlösning och förmågan att tänka utanför boxen sätts på prov. Aktiviteten passar perfekt för företag, konferenser, kickoffer, möhippor, svensexor och andra grupper som vill kombinera tävling med mycket skratt och laganda. Ingen gren kräver särskilda förkunskaper eller hög fysisk kapacitet, vilket gör att alla kan delta och bidra. Så fungerar Bäst i Test Ni delas in i lag och ställs inför ett antal olika utmaningar. Vid varje utmaning får lagen ett förseglat brev eller ett uppgiftskort med instruktioner – sedan är det upp till laget att tolka dem, lägga upp en strategi och hitta den bästa lösningen. Ibland gäller det att vara snabbast. Ibland mest kreativ. Och ibland gäller det helt enkelt att förstå uppgiften bättre än motståndarna. Våra aktivitetsledare styr utmaningarna och sköter poängen – ni fokuserar på att överlista motståndarlagen! Ni väljer själva vilka och hur många utmaningar ni vill ha med. Vi anpassar upplägget efter gruppens storlek, era önskemål och hur mycket tid ni har. Vill ni ha ännu mer variation kan Bäst i Test kombineras med grenar från våra andra femkamper Brain Games, Mitt i prick och Mästarnas mästare. Tid: cirka 1,5–2 timmar Antal utmaningar: valfritt antal. Eget val mellan 7 olika. Utrustning: all utrustning ingår Poäng: delas ut efter resultat eller tid i varje gren Vilka utmaningar kan vi välja? Tornet Laget ska med olika föremål bygga ett torn av olika material och därefter försöka få föremålet högst upp att landa så nära en markerad punkt som möjligt när tornet välts. Målgesten Träffa darttavlan med en fotboll och avsluta sedan med lagets mest kreativa målgest. Här belönas både träffsäkerhet och fantasi. Våffelutmaningen Att grädda en våffla låter kanske enkelt. Men med oväntade regler och begränsningar blir en vardaglig uppgift plötsligt betydligt klurigare. Ägget Varje lag ska med hjälp av det material som tilldelas bygga ett skydd runt ett ägg. Därefter kastas ägget mot en markerad punkt. Det lag vars ägg landar närmast målet utan att gå sönder vinner utmaningen. Maträtten Från ett urval av livsmedel ska laget välja det alternativ ni tror att inget annat lag kommer att välja. Tänker ni som alla andra blir det inga poäng – här gäller det att tänka ett steg längre. Gissa livsmedlet En deltagare får ögonbindel och ska försöka identifiera olika livsmedel genom smak och känsel. En annorlunda utmaning som brukar bjuda på både oväntade svar och många skratt. Ballongutmaningen Med ögonbindel ska delar av laget blåsa upp ballonger medan lagkamraterna guidar dem. Målet är att fylla en säck på kortast möjliga tid. Kommunikation och samarbete blir snabbt viktigare än man tror. Vanliga frågor om Bäst i Test Hur många kan vi vara? Bäst i Test passar både mindre och större grupper. Vi anpassar antal lag, stationer och upplägg efter hur många ni är. Kan alla vara med? Ja. Utmaningarna bygger framför allt på kreativitet, problemlösning och samarbete och kräver varken särskilda förkunskaper eller hög fysisk kapacitet. Behöver vi speciella kläder? Nej. Vanliga bekväma kläder och skor fungerar bra. Genomförs aktiviteten utomhus rekommenderar vi kläder efter väder. Var genomförs Bäst i Test? Aktiviteten kan genomföras både inom- och utomhus beroende på vilka utmaningar ni väljer och förutsättningarna på plats. Vilket lag är egentligen Bäst i Test? Samla kollegorna eller kompisarna och gör upp i en femkamp fylld av kreativitet, oväntade lösningar och tävlingsglädje. Här är det inte alltid den mest självklara lösningen som är den bästa – och det är precis det som gör tävlingen så rolig

Hur bra är ni på att tänka när klockan tickar och motståndarlaget är hack i häl? Brain Games är en klurig och social femkamp där logik, problemlösning, kommunikation och samarbete sätts på prov. Här är det inte styrka eller kondition som avgör – utan hur bra ni är på att tänka tillsammans och hitta lösningen innan motståndarna gör det. Aktiviteten passar perfekt för företagsevent, möhippor/svensexor, kickoff, konferens och kompisgäng. Utmaningarna är utformade så att alla kan vara med och bidra med sina olika styrkor. Så fungerar Brain Games Ni delas in i lag och ställs inför ett antal kluriga utmaningar. Vissa handlar om logik, andra om kommunikation, kreativitet eller problemlösning – och ofta är lösningen inte riktigt så självklar som den först verkar. Våra aktivitetsledare håller ihop tävlingen och sköter poängen – ni fokuserar på att knäcka problemen före motståndarna! Ni väljer själva vilka och hur många grenar ni vill ha med. Vi anpassar upplägget efter gruppens storlek, era önskemål och hur mycket tid ni har. Vill ni ha ännu mer variation kan Brain Games även kombineras med grenar från våra andra femkamper Mitt i prick, Bäst i Test och Mästarnas mästare. Tid: cirka 1,5–2 timmar Antal grenar: valfritt antal Tävlingsform: lag Utrustning: all utrustning ingår Poäng: delas ut efter tid, prestation eller genomförande Vilka grenar kan vi välja? Fånga räv Laget ska tillsammans transportera en träkloss genom en bana utan att den lämnar den avsedda vägen. Här krävs både planering, precision och ett riktigt bra samarbete. Bokstaven Ni får ett antal pusselbitar och uppgiften att tillsammans skapa en bestämd bokstav. Det låter enkelt – tills ni börjar. Tänk utanför boxen Den klassiska utmaningen där nio punkter ska bindas samman med högst fyra raka streck utan att lyfta pennan från pappret. Lösningen kräver att laget vågar tänka utanför de givna ramarna. Forsmark Med hjälp av rep ska laget transportera en boll från en punkt till en annan utan att någon får röra bollen. Här blir kommunikation och samarbete avgörande. Blind höna En deltagare får ögonbindel och ska hitta utplacerade bollar med hjälp av lagkamraternas instruktioner. Hur bra är ni egentligen på att förklara – och lyssna? Knopen Alla håller i samma rep och tillsammans ska ni lyckas slå en bestämd knop. En utmaning där hela laget måste tänka och agera tillsammans. Hemliga regeln Ni ställs inför en situation där en okänd regel gäller. Varje gång ni bryter mot regeln får ni en felsignal. Genom att testa, observera och dra slutsatser ska laget lista ut den hemliga regeln på kortast möjliga tid. Vanliga frågor om Brain Games Hur många kan vi vara? Brain Games passar både mindre och större grupper. Vi anpassar antal lag, stationer och upplägg efter hur många ni är. Kan alla vara med? Ja. Brain Games kräver ingen särskild styrka eller kondition. Istället handlar utmaningarna om problemlösning, kommunikation och samarbete, vilket gör att deltagarna kan bidra med olika styrkor. Behöver vi speciella kläder? Nej. Vanliga bekväma kläder och skor fungerar bra. Ska aktiviteten genomföras utomhus rekommenderar vi kläder efter väder. Kan vi välja grenarna själva? Absolut. Ni kan välja era favoriter eller låta oss sätta ihop en bra kombination utifrån gruppen och tiden ni har till förfogande. Var genomförs Brain Games? Brain Games kan genomföras både inom- och utomhus beroende på vilka grenar ni väljer och förutsättningarna på plats. Är ni smartare än motståndarlaget? Samla kollegorna eller kompisarna och gör upp i en femkamp där samarbete, kreativitet och problemlösning kan vara skillnaden mellan seger och förlust. Ni väljer utmaningarna – sedan gäller det bara att lösa dem före motståndarna!

Stadig hand, skarpt fokus och nerver av stål - Hur bra är ni när det verkligen gäller? Mitt i prick är en rolig och social femkamp där ni tävlar i grenar som prickskytte, fotbollsdart, pilbåge, slangbella, cornhole och blåsrör. Här handlar det inte om att vara starkast eller snabbast – utan om precision, teknik, koncentration och tävlingsnerver. Aktiviteten passar perfekt för företagsevent, kickoff, konferens och kompisgäng och är upplagd så att alla ska kunna vara med och bidra till laget. Så fungerar Mitt i prick Ni delas in i lag och gör upp mot varandra i de grenar ni valt. Våra aktivitetsledare guidar er genom utmaningarna, håller tempot uppe och ser till att poängen räknas – ni fokuserar på att vinna! Ni väljer själva vilka och hur många grenar ni vill ha med. Vi anpassar sedan upplägget efter antal deltagare, tillgänglig tid och era önskemål. Vill ni ha ännu mer variation kan Mitt i prick kombineras med grenar från våra andra femkamper Brain Games, Bäst i Test och Mästarnas mästare. Tid: cirka 1,5–2 timmar Antal grenar: valfritt antal. Eget val mellan 8 olika grenar. Utrustning: all utrustning ingår. Vilka grenar kan vi välja? Prickskytte med paintballmarkörer Skjut med paintballmarkörer mot olika måltavlor och samla poäng genom att träffa så nära mitten som möjligt. Fotbollsdart Fotboll möter dart! Sparka bollar mot en stor uppblåsbar darttavla och samla så många poäng som möjligt. Precision slår kraft. Dart med pilbåge Spänn bågen, sikta och försök träffa de högsta poängen på darttavlan. En rolig utmaning där teknik och koncentration sätts på prov. Slangbella Sikta med slangbella mot olika mål och försök träffa rätt med så få skott som möjligt. Cornhole Kasta tygpåsar mot spelbrädan och försök träffa hålet eller landa på brädan för att samla poäng. En enkel men uppskattad klassiker. Blåsrör Blås pilar mot måltavlan och försök komma så nära mitten som möjligt. Tornet Här gäller det att tänka tillsammans. Bygg och fäll tornet på rätt sätt så att föremålet högst upp landar i den markerade zonen. Gissa livsmedlet Med ögonbindel ska en deltagare försöka identifiera olika livsmedel utan att kunna se dem. En annorlunda utmaning som bjuder på många skratt. Vanliga frågor om Mitt i Prick Hur många kan vi vara? Mitt i prick passar både mindre och större grupper. Vi anpassar antal lag, stationer och upplägg efter hur många ni är. Kan alla vara med? Ja. Grenarna bygger framför allt på precision, koncentration och teknik snarare än styrka och kondition. Det gör Mitt i prick till en aktivitet där alla deltagare kan vara med. Behöver vi speciella kläder? Nej. Vanliga bekväma kläder och skor fungerar bra. Vid aktiviteter utomhus rekommenderar vi kläder efter väder. Behöver vi ta med någon utrustning? Nej. All utrustning som behövs för aktiviteten tillhandahålls av Addwater. Var genomförs aktiviteten? Aktiviteten kan genomföras både inomhus och utomhus. Vid behov kan upplägget justeras utifrån väder och andra praktiska förutsättningar. Kan vi välja grenarna själva? Absolut. Ni kan välja era favoriter eller låta oss sätta ihop en bra kombination. Det går även att blanda grenar från Mitt i prick med våra andra femkamper. Redo att utmana? Samla gänget och gör upp om vem som har bäst sikte, stadigast hand och starkast tävlingsnerver. Ni väljer grenarna – vi ordnar resten.

Nu är det krav på att inneha förarbevis för att få framföra en vattenskoter. Sedan juli 2021 har vi utbildat i förarbevis för vattenskoter och vi vill i den här artikeln berätta lite mer om kursen och hur vårt upplägg ser ut. Vi erbjuder kursen både som en kombination av lärarledd utbildning och distansstudier online samt som 100% lärarledda kurser. Du kan gå kursen med oss på Öland, i Stockholm och i Kalix. Vi kommer gärna till er brygga och gör kursen. Kontakta oss om du är intresserad av ett sådant upplägg. För att ta förarbevis för vattenskoter genomför du en kurs som består av tre delar. Del 1 och 2 är teori, del 3 är praktik med vattenskoter. Har du ingen egen vattenskoter är du välkommen att hyra en av oss. Delarna måste genomföras i nämnd ordning. Del 2 och 3 av kursen genomförs med lärare och på dessa delar är det obligatorisk närvaro. Hela kursen examineras genom teoretiskt och praktiskt prov. Dessa görs i samband med de lärarledda delarna 2 och 3. ​ Det finns 11 stycken lärandemål med kursen. Dessa är fastställda av Transportstyreslen. Vi presenterar dem nedan. Det teoretiska provet ska säkerställa att du har kunskap och uppfyller dessa mål. En bra förberedelse inför det teoretiska provet är att gå igenom lärandemålen noga. Lärandemål Efter avslutad teoretisk och praktisk utbildning ska vattenskoterföraren kunna; 1. beskriva tillämpliga sjövägsregler 2. förklara innebörden av sjövett och förhållningssätt på sjön 3. identifiera vanligt förekommande sjömärken och sjävägsmärken samt symboler och förkortningar på sjökort 4. välja rätt sjökort och bestämma en position 5. förklara nödåtgärder och metoder att tillkalla hjälp 6. beskriva påverkan på miljö och djurliv vid vattenskoterkörning 7. beskriva de risker som är förknippade med vattenskoterkörning 8. identifiera skyddade områden och förbudsområden 9. lokalisera tillämpliga skyldigheter och straffbestämmelser 10. tillämpa säker fart och förutse risker 11. visa färdighet i att framföra en vattenskoter på ett betryggande vis med särskild vikt på säkerhet, miljö och hänsyn. Kursplan och kunskapsfodringar Kursplanen är fastställd av Transportstyrelsen och återfinns i en föreskrift som du kan ta del av på Transportstyrelsens hemsida. Del 1 utgörs av 8 timmar, del 2 av 3 timmar och del 3 av 4 timmar. Med timme avses 60 min lektion. Del 1 av kursen får genomföras på distans medan del 2 och del 3 måste genomföras med lärare. Under del 3 får en instruktör ha maximalt 8 elever fördelat på minst 4 vattenskotrar. Under del 3 får det inte vara mer än 2 deltagare per vattenskoter. Även de praktiska övningarna som du ska genomföra är bestämda av Transportstyrelsen. Oftast finns det lite tid över under den praktiska delen och vi brukar lägga in några egna övningar som vi tycker är bra och viktiga att kunna. Många av våra kurser genomförs av instruktörer som har lång erfarenhet från nationella och internationella tävlingar inom båtracing och vattenskoter. Hur går onlinestudierna till? Om du vill genomför del 1 på distans som onlinestudier får du inloggning av oss till plattformen Skillboost där du på ett modernt och smidigt sätt kan göra dina studier i både telefonen och på datorn. Du kan plugga på valfri ort och plats så länge du har internetuppkoppling. Vi har delat upp onlinestudierna i åtta olika kursavsnitt som presenteras nedan. Det finns även ett övningsprov med i studierna. Varje avsnitt presenterar kurslitteraturen, kursplan och övningsuppgifter. Dessutom finns det föreläsningar, artiklar samt referens- och fördjupningslitteratur till många avsnitt. Hela del 1 måste vara genomförd innan du genomför del 2 av kursen. Kursavsnitt - del 1 online eller lärarledd Lektion 1 – Vattenskotern Lektion 2 – Utrustning, risker och nöd Lektion 3 – Utmärkning och navigering Lektion 4 – Sjövägsregler Lektion 5 – Sjökort och instrument Lektion 6 - Sjövett Lektion 7 - Befälhavarens ansvar Lektion 8 - Miljö Övningsprov och schema för del 2 och 3 ​ Kurslitteratur Inför varje lektion läser du den utvalda kurslitteraturen och tar del av föreläsningarna som hör till lektionen. Litteraturen och föreläsningarna täcker in hela kursplanen och ger många bra och nyttiga tips för dig som äger och kör vattenskoter. Examination För att bli godkänd på kursen och få förarbevis för vattenskoter måste du genomföra både ett teoretiskt och ett praktiskt prov med godkänt resultat. Proven genomförs sista dagen på kursen då du träffar din lärare. Lärarstöd och hjälp under onlinestudier Om du genomför del ett av kursen online kan det dyka upp frågor som du behöver svar på. Då kontaktar du oss via en chatfunktion på hemsidan så svarar vi så fort det bara går. ​ Är du intresserad att gå kursen? Du hittar alla våra kurser på vår hemsida och kan anmäla dig online. Är ni flera som vill gå kurs tillsammans lämnar vi gärna en offert till er för kurs i er hemmahamn och på er brygga. Varmt Välkomna till oss på Addwater!

Vi fixar en oförglömlig heldag fylld med fart, skratt och gemenskap och allt på samma plats. Vi har 15 års erfarenhet av aktiviteter för svensexa. Att planera en svensexa är både roligt och lite nervöst. Du vill ge brudgummen något han aldrig glömmer, men utan att det blir stressigt, krångligt eller dyrt att pussla ihop. Den perfekta svensexan handlar om balans – lagom med action, skratt, tävling, god mat och tid för avslappning. Vi har vi satt ihop den ultimata svensexadagen. En helhetsupplevelse fylld med fart, laganda, god mat, ölprovning och bastuhäng med Mälarens glittrande vatten som kuliss. Ni behöver inte boka fem olika ställen eller oroa er för transporter, allt finns på samma plats. Här kommer våra bästa tips för att planera en svensexa mellan april och oktober – inklusive ett färdigt schema som garanterar en dag fylld med skratt, tävling och minnen för livet. Nedanstående upplägg är baserar på 15 säsongers med att leverera aktiviteter till svensexor. 09.30–11.30 Matchrace med Speedcats 11.45–12.45 Lunch på O’Learys Ekerö 13.00–14.30 Paintball 15.00–16.00 Bryggerivisning på Ekerö Brygghus 16.00–18.00 Bastuflotte och bad 18.00–18.20 RIB-transport till Klara Mälarstrand Det här är svensexan som alla kommer att pratar om. Fartfylld, rolig och avslappnad, allt på samma plats. Oavsett om ni är 4 eller 30 personer, hjälper vi er att skapa en dag som passar både brudgummens personlighet och gruppens energi. Är du inte övertygad så läs vidare så får du mer info om de olika aktiviteterna. Kontakta oss för att boka och gör er redo för en dag fylld av vatten, skratt och oförglömliga minnen. Börja dagen med Speedcats! En gasar och styr och den andre fördelar vikten i båten. Den besättning som jobbar mest och bäst ihop vinner förmodligen den avslutande tävlingen. Börja dagen med fart – Matchrace med Speedcats Inget sätter tonen för dagen som en rejäl adrenalinkick! Starta svensexan med ett fartfyllt matchrace i Speedcats. Detta är vårt flaggskepp bland aktiviteter och vi har haft av åtskilliga nöjda svensexor sedan starten 2010. Aktibviteten innbeär att ni kör båtarna på vattnet och är därmed befälhavare en svensk sjölagstiftning. Ingen alkohol innan eller under aktiviteten! Läs mer om Speedcats: Speedcats hos Addwater Lunch på O’Learys Ekerö Vi delar brygga med O¨learys. Vi hjälper er att boka bord för en burgare med valfri dryck. Det är också ett bra tillfälle att summera förmiddagen , ladda upp inför eftermiddagens utmaningar. Läs mer om O`learys på Ekerö Burgare till lunch är självklart på svensexan - det är sen gammalt! Eftermiddag med action – Paintball Efter lunch är det dags att väcka tävlingsinstinkten igen med Paintball ! Vi byter om för Paintball och promenerar cirka 7 minuter bort från marinan till en skogsdunge som lämpar sig utmärkt för paintball. Vi spelar lag-mot lag. catch the flag, bomben, duellen och last man standing. Läs mer om paintball: Paintball hos Addwater Eftermiddag med smak – bryggerivisning med gårdsfrösäljning på Ekerö Brygghus När adrenalinet lagt sig och ni har fått av er utrustningen för paintball är det dags för något helt annat nämligen smak, doft och hantverk. Ekerö Brygghus ligger vägg i vägg med våra lokaler, vilket gör det till den perfekta övergången från action till avkoppling. Under bryggerivisningen får ni se hur lokalt hantverksöl tillverkas. Visningen tar ca 40 min och nu finns det möjlighet att köpa med sig 3 liter öl per person som ni kan ta med till bastuflotten. Ölen levereras kylld och drickklar. Det finns möjlighet att få en ölprovning av bryggeriets alla sorter innan ni bestämmer er för vilka öl ni vill köpa. Genom att ta en visning och köpa kall öl på Ekerö brygghus så slipper ni logistik med ölen för nästa del av svensexan som är bad och bastu på vår flotte. Läs mer om Ekerö Brygghus: Ekerö Brygghus Vägg i vägg med våra lokaler, där vi avslutar aktiviteten paintball finns Ekerö Brygghus. Bryggerivisning med gårdsförsäljning står härnäst på schemat. Avsluta med bastuflotte och bad – 2 timmar av ren njutning. Ingen svensexa utan ett avslappnat avslut och det finns knappast ett bättre sätt än att avrunda dagen på bastuflotten. Flotten ligger förtöjd vid Addwaters anläggning, redo för en eftermiddag med bastu, bad, musik och kanske något kallt att dricka. Här får ni två timmar att bara njuta, skratta och prata om dagens bravader. När ni kliver ombord är bastun varm, handdukarna ligger framme och högtalaren är redo att bli parkopplad med någons telefon och spellista. Bad sker i Mälaren genom att hoppa från bastuflottens tak. Läs mer om vår bastuflotte: Bastuflotte med Addwater En stunds avkoppling på bastuflotten avslutar dagen innan kvällens aktiviteter tar vid. RIB-båt till centrala Stockholm Nu börjar klockan närma sig tidig kväll och vi kör e medribbåt snabbt och smidigt till Klara Mälarstrand i centrala Stockholm. Resan tar bara 20-25 minuter minuter. Båtarna har toppfart på ca 100 km/h. Vi släpper av er vid Klara Mälarstrand mitt i centrala Stockholm så har ni nära till svensexans sista del som sker i Stockholms nattliv. Läs mer om våra ribbåtar: Ribbåt med Addwater Ribbåtarna tar er från bastuflotten till centrala Stockholm på bara 20 minuter. Vi öppnar sista lördagen i april och stänger sista lördagen i september. Om du har läst hela vägen hit utan att kontaka oss för offert och tillgänglighet så får du länken här en gång till. Kontakta oss! Varmt Välkomna!

Nu måste vi lära oss skilja på förarintyg och förarbevis. Från och med 1 maj 2022 är det krav på att ha förarbevis för vattenskoter när du framför en vattenskoter. Sedan många år tillbaka finns en utbildning med det snarlika namnet förarintyg, som vi nu broder kalla för förarintyg för båt, som är frivillig för dig som kör mindre fritidsbåtar. I den här artikeln ska vi försöka reda ut vilka skillnader som finns mellan de olika utbildningarna. Utbildningens innehåll när det gäller förarbevis för vattenskoter styrs av Transportstyrelsen och vi som utbildar måste förhålla oss till en kursplan som är beslutad i en föreskrift från myndigheten. Kursplanen för förarintyg för båt beslutas av Nämnden för båtlivsutbildning, NFB. Den som vill utbilda i förarbevis för vattenskoter måste vara godkänd av Transportstyrelsen och examination av kursdeltagare sker av den godkända skolan. Vem som helst får utbilda i förarintyg för båt men examinationen sker genom av NFB godkända förhörsförättare. Kunskapsfodringar för förarintyg Lärandemål och genomförande av Förarbevis för vattenskoter Vad är då skillnaden i innehåll mellan kurserna förarintyg och förarbevis? Kurserna är ganska snarlika till innehåll men det finns några väsentliga skillnader. Förarbevis för vattenskoter har krav på en praktisk del och också ett praktiskt prov vilket förarintyg för båt inte har. Praktiken är ett frivilligt tillval till förarintyg för båtutbildningen. Förarintyg för båt innehåller mer sjökortsuppgifter än vad kursen förarbevis för vattenskoter gör. Du får bland annat lära dig ta ut kurser med en transportör i ett sjökort, räkna på missvisning, med mera vilket vi inte gör i kursen förarbevis för vattenskoter. När du genomför del två av kursen förarbevis för vattenskoter, som måste genomföras med lärare, får du lära dig ta ut position i ett sjökort i latitud och longitud och även bestämma distans till sjöss i ett sjökort. Dessa delar ingår även i förarintyg för båt. Slutligen är det en tydlig skillnad att det i förarintyg för båt ingår delar om väder- och vattenstånd vilket det inte gör i kursen förarbevis för vattenskoter. Hoppas detta klargjorde några av dina frågor! Vi på Addwater erbjuder en kombinationskurs i Förarbevis + Förarintyg. När du ändå gör den ena kursen så är det en klok idé att även ta den andra. Skillnaden är så liten. Du pluggar en dag hemma på distans på valfri plats och tid och sen gör du två dagar inkl examination hos oss. Då får du båda förarintyg för båt och förarbevis för vattenskoter. Välkommen!

Det är flera saker som behöver redas ut innan vi kan ge dig ett bra svar på denna fråga. Skepparexamen är först och främst en gammal utbildning som det idag inte går att studera till. När någon pratar om skepparexamen nu för tiden menar man förmodligen någon av intygen Förarintyg eller Kustskeppare. Man kan också i termer av skepparexamen mena Fartygsbefäl klass 8 som är den utbildning du behöver för att få köra mindre fartyg i kommersiell trafik. Korrekt är att skriva "klass 8" med romerska siffror alltså Fartygsbefäl klass VIII. I fortsättningen av denna text kommer vi nämna det korta namnet skeppare 8 eller skriva klass 8 med vanliga siffror. Söker du utbildning för att framföra fritidsbåt eller båt i yrkesmässig trafik? Om du med skepparexamen syftar på utbildning för att enbart framföra fritidsbåt så ska du leta efter information om Förarintyg och Kustskepparintyg. För att framföra en svensk fritidsbåt behöver du ingen särskild utbildning eller behörighet förrän skrovet på din båt är större än 12 meter långt och 4 meter brett. Ett sådant fartyg kräver att befälhavaren ombord innehar intyget med namnet Kustskepparintyg. Observera att båda måtten måste vara uppfyllda. Alltså båten ska vara minst 12 meter lång och 4 minst meter bred. För övriga fritidsfartyg har vi i Sverige inget "båtkörkort". För att få framföra vattenskoter i Sverige så måste du dock vara minst 15 år gammal. Gäller min gamla skepparexamen för att få köra fartyg i kommersiell trafik? Svaret är ja! Om du innehar ett utbildningsbevis för den gamla skepparexamen så gäller den fortfarande i motsvarande grad som en Fartygsbefäl klass 8 utbildning. Dock kan du inte ta ut en behörighet för att få köra större yrkesfartyg med din gamla skepparexamen vilket är möjligt med den nyare Fartygsbefäl klass VIII utbildningen. Hur skaffar jag en modern skepparexamen för att få köra yrkesmässig trafik? Om du är intresserad av att skaffa dig utbildning för att ingå i en besättning eller vara befälhavare på t ex en ribbåt, segelbåt i chartertrafik, fiskeguidning, yrkesfiske eller till exempel taxibåt så behöver du gå en kurs i Fartygsbefäl klass 8. Kursen omfattar cirka en veckas studier och avslutas med teoretisk examination. Med utbildningen Fartygsbefäl klass 8 får du vara befälhavare på lastfartyg och passagerarfartyg med en dräktighet upp till 20 som går i inre fart. Du får även vara befälhavare i närfart på fiskefartyg som är max 12 meter långa. De olika fartområdena inre fart och närfart förklaras mer ingående på Transportstyrelsens hemsida. Om du vill veta mer om kursen Fartygsbefäl klass 8 eller anmäla dig till en kurs så kan du läsa mer på vår sida under utbildningar eller på vår systersida www.basicsafety.se. Om du har feedback på ovanstående innehåll eller fler frågor som du inte fick svar på är du välkommen att kontakta oss via formulär på denna sida eller skicka ett e-mail till info@addwater.se Tack för att du tog dig tid!

Kunskaperna ingår i kursen Fartygsbefäl klass VIII samt Specialbehörighet för befälhavare på fiskefartyg med en längd längre än 12 meter. Svaren till frågorna hittar du i respektive lag som finns på Riksdagens hemsida. Du hittar lagen via länken nedan. Sjölag Fartygssäkerhetslag Sjölag kap 1 1. Hur definieras skepp? 2. Vilka skepp ska registreras? 3. Vilka båtar ska registreras? 4. Hur är en igenkänningssignal uppbyggd för; a) båtar för yrkesmässig sjöfart b) skepp Sjölag kap 6 5. Vad menas med sjövärdigt fartyg enligt sjölagen? 6. Vem är ansvarig för att fartyget är sjövärdigt? 7. Vad är befälhavaren skyldig att göra om fel och brister i sjövärdigheten inte kan åtgärdas direkt? 8. Vilka skyldigheter har befälhavaren om fartyget råkar i sjönöd? 9. När får befälhavaren lämna fartyget vid sjönöd? 10. Vad är befälhavarens skyldigheter om man uppfattar att ett annat fartyg är i nöd? 11. Vem är ansvarig för att fartyget lastas korrekt? 12. Är befälhavaren skyldig att ersätta den skada som hen genom fel och försummelse orsakar redaren? 13. Vid vilka situationer är befälhavaren skyldig att rapportera till beröda myndigheter? Sjölag kap 7 15. Vilket ansvar har redaren för skada som orsakas av befälhavaren? 16. Vilka fartyg måste vara försäkrade? Sjölag kap 8 17. Vilket ansvar har befälhavaren vid kollision med ett annat fartyg? Sjölag kap 15 18. Vad menas med transportör? 19. Vilket ansvar har transportören för skada på passagerare och resegods? 20. Är passagerare skyldiga att följa de säkerhetsinstruktioner som meddelas av besättningen? Sjölag kap 18 21. Vilka fartyg är skyldig att föra dagbok? 22. Vilka fartyg är skyldiga att föra maskindagbok? 23. Vilka dokument ska föras i säkerhet vid sjönöd? 24. När skall en sjöförklaring genomföras? Sjölag kap 20 25. Vilket straff kan en befälhavare dömas till om fartyget inte är sjövärdigt? 26. Vilket straff kan en redare dömas till om fartyget inte är sjövärdigt? 27. Vilket straff kan en befälhavare som bryter mot gott sjömanskap dömas till? 28. Vilka kan dömas till sjöfylleri? 29. När kan grovt sjöfylleri bli aktuellt? 30. Vad är straffet för att inte fullgöra sin skyldigheter vid nödsituation? 31. Vad är straffet för att smita från en olycka? 32. Vilket straff kan en redare som låter ett icke sjövärdigt fartyg gå till sjöss dömas till? Fartygssäkerhetslag kap 1 1. För vem gäller lagen? 2. Vad menas med; a) ombordanställd? b) minderårig? c) passagerare? d) säkerhetsbesättning? 3. Hur definieras ett passagerarfartyg? 4. Vilka räknas inte som passagerare? 5. Vad menas med a) fartcertifikat? b) passagerarcertifikat? c) fribordscertifikat? d) sjöarbetscertifikat för fiskefartyg? Fartygssäkerhetslag kap 2 6. Vad menas med sjövärdigt fartyg enligt denna lag? 7. Hur skall fartyg lastas enligt denna lag? 8. Vilken kännedom om fartyget är befälhavaren skyldig att ha enligt denna lag? 9. Vad ska befälhavaren göra då en ny besättningsmedlem börjar jobba ombord? 10. Hur skall rederiverksamhet bedrivas? 11. Vilka fartyg ska ha; a) fartcertifikat? b) passagerarcertifikat? c) fribordscertifikat? d) dokument om godkänd säkerhetsorganisation? 12. Vilka fiskefartyg ska ha ett sjöarbetscertifikat? 13. Vilka fartyg ska ha ett beslut om säkerhetsbesättning? Lycka till!

Övningsuppgifter för dig som studerar Fartygsbefäl klass 8 samt Specialbehörighet för befälhavare på fiskefartyg längre än 12 meter. 1. Vad menas med fartygets lättvikt? 2. Hur definieras deplacement? 3. Vad menas med fartygets dödvikt?? 4. Vad anger bruttodräktigheten? 5. När är det viktigt att veta fartygets bruttodräktighet? 6. Ange två möjliga dokument som kan ge dig information om hur mycket last du får ta ombord. 7. Vad är ett Plimsollmärke? 8. Vad menas med ett fartygs trim? 9. Fartygets tyngdpunkt anges i ett koordinatsystem i tre olika riktningar. Vilka är dessa? 10. Vad menas med fribord? 11. Vilka faktorer styr vilket fribord du kan tillåtas ha? 12. Förklara vad som menas med ”center of gracity”. 13. Förklara vad som menas med ”center of boyancy”. 14. Förklara vad som menas med "metacentrum". 15. Förklara vad som menas med det rätande hävarmen. 16. Ange vad du kan utläsa av en GZ- kurva. 17. Vad menas med fria vätskeytor? 18. Vad är ett skvalpskott? 17. Hur påverkar fria vätskeytor fartygets tyngdpunkt? 18. Hur ska du lasta för att sänka fartygets tyngdpunkt? 19.Hur kan du märka att fartygets stabilitet har försämrats? 20. Vad menas med nedisning och hur påverkar det stabiliteten? 21.Vad kan ett krängningsprov ge dig för uppgifter? 22. Hur påverkar lastförskjutning fartygets stabilitet? 23. Hur kan du undvika lastförskjutning? Lycka till!

Här finns övningsuppgifter för studier i internationella sjövägsregler. Alla fartyg till sjöss är skyldiga att följa de internationella sjövägsreglerna. Det gäller både stora som små fartyg såväl som vattenskotern och oljetankern.Övningsuppgifterna är lämpliga för dig som studerar Fartygsbefäl klass 8 samt Specialbehörighet för befälhavare på fiskefartyg längre än 12 meter. Svaren hittar du i Transportstyrelsen föreskrift TSFS 2009:44 konsoliderad version. Internationella sjövägsregler TSFS 2009:44 Del A 1. Regel 2 handlar om ansvar. Förklara vilket ansvar alla som är på sjön har för att undvika kollision? 2. Förklara hur nedanstående begrepp definieras. a) fartyg b) maskindrivet fartyg c) fartyg sysselsatt med fiske d) på väg e) fartyg sysselsatt med fiske f) ej manöverfärdigt fartyg g) fartyg i sikte av varandra h) nedsatt sikt 3. Räknas mörker som nedsatt sikt? 4. Är ett segelfartyg med satta segel och som har motorn igång för att driva propellern ett segelfartyg eller ett maskindrivet fartyg? Del B sektion I 5. Hur skall utkiken organsieras ombord? 6. Vilka hjälpmedel ska användas för att hålla utkik? 7. Vad menas med säker fart? 8. Vad ska alla fartyg beakta när de bestämmer säker fart? 9. Vad ska alla fartyg med radar beakta när de bestämer säker fart? 10. När anses risk för kollision föreligga? 11. Hur ska en radar användas för att avgöra om det är risk för kollision? 12. Hur skall en åtgärd utföras vid risk för kollision? 13. Vad sägs angående en åtgärds tydlighet vid radarnavigering? 14. Vad ska du göra om du behöver mer tid för att avgöra om det är risk för kollision och/eller för att bestämma vilka åtgärder du ska vidta. 15. Vad bör du beakta om du väljer att ändra kurs för att undvika kollison? 16. Hur skall ett fartyg framföras i en trång farled och ett trång farvatten? 17. Vilka fartyg får inte hindra ett större fartygs passage i en trång farled? 18. Får du fiska i en trång farled? 19. Vart bör alla fartyg gå in och ut ur en frafikseparering? 20. Hur skall du planera din färd om du måste korsa en trafikseparering? 21. Får du köra på separeringslinjerna? 22. Vilka fartyg får använda kusttrafikzonen? 23. Får du fiska i en trafikseparering? Del B sektion II 24. När gäller regel 11-18? 24. Hur skall två segelfgartyg på kollisonskurs med vinden in på olika sidor agera för att förhindra kollision? 25. Hur skall två segelfgartyg på kollisonskurs med vinden in på samma sida agera för att förhindra kollision? 26. När anses ett fartyg vara upphinnande? 27. Vem är väjningsskyldig då ett fartyg hinner ifatt det andra fartyget? 28. Vilka skyldigheter har maskindrivna fartyg som möts stäv mot stäv för att undvika kollision? 29. Då två fartyg möts på kollisionskurs ska den ena väja för den andra. Vem är väjningssskyldig? 30. Hur skall ett fartyget som inledningsvis inte är väjningsskyldigt agera vid risk för kollison? 31. Vilka fartyg ska ett masindrivet fartyg väja för? 32. Vilka fartyg ska ett segelfartyg väja för? 33. Vilka fartyg ska ett fartyg sysselsatt med fiske väja för? Del B sektion III 34. Vad ska du göra om du upptäcker ett fartyg på din radar i nedsatt sikt? 35. Hur skall en kursändring göras för att undvika kollison i nedsatt sikt? 36. I nedatt sikt har du ett snabbare fartyg som kommer på kollisionskurs rakt i din akter. Vem är väjningsskyldig? 37. Vilka alternatiiv till en kursändring som åtgärd för att undvika kollision finns? Del C 38. Vad menas med toppljus? 39. Vad menas med sidoljus? 40. Vad menas bogserljus? 41. I vilka vinklar ska ett akterljus lysa? 42. När skall lanternor vara tända? 43. Vilka lanternor ska ett maskindrivet fartyg under 50 meter föra? 44. Vilka lanternor ska ett fartyg över 50 meter föra? 45. Vilka lanterntor får ett fartyg under 7 meter och med maxfart 7 knop föra? 46. Vilka lanternor ska ett segelfartyg föra? 47. Vilken frivillig lanternföring får ett segelfartyg visa? 48. Vilken dagersignal ska ett fartyg som går för motor med segel satta visa? 49. Vilken lanternföring ska ett fartyg med begränsad manöverförmåga som är påväg men inte gör fart genom vattnet visa? 50. Vilka dagersignaler ska ett fartyg i uppgift 48 visa? 51. Vilka lanternor ska ett ej manöverfärdigt fartyg visa? 52. Vilka dagersignaler ska ett ej manöverfärdigt fartyg visa? 53. Vilka lanternor ska ett fartyg hämmat av sitt djupgående som gör fart genom vattnet visa? 54. Vilka dagersignaler ska ett fartyg enligt uppgift 52 visa? 55. Vilka lanternor och dagersignaler ska ett fartyg under 50 meter till ankars visa? 56. Vilka lanternor ska ett fartyg över 50 meter till ankars visa? 57. Vilka lanternor ska ett fartyg över 50 meter på grund visa? 58. Vilka lanternor ska en roddbåt/kajak visa? 59. Vilka lanternor ska en lotsbåt som gör fart genom vattnet visa? 60. Vilka lanternor ska visas från ett fartyg längre än 12 meter som har dykare i vattnet? 61. Hur ser signalflagga A ut och när används den? 62. Vilka lanternor ska ett fartyg sysselsatt med trålfiske visa när det gör fart genom vattnet? 63. Vilka lanternor ska ett fiskefartyg sysselsatt med redskapsfiske visa när de inte gör fart genom vattnet. 64. Vilka lanternor ska ett fiskefartyg över 50 meter visa då de inte fiskar? 65. Vilka lanternor ska en trålfiskare visa vid fiske i närheten av annat fiskefartyg då; a) trålen sätts b) trålen tas upp c) trålen har fastnat 66. Vilken dagersignal ska ett fiskefartyg annat än trålfiske visa för att markera redsakp som sträcker sig ut mer än 150 meter från båten? 67. Vilken dagersignal ska ett fartyg sysselsatt med bogsering visa? Del D 67. Beskriv följande manöversignaler. a) jag ändrar min kurs styrbord. b) jag ändrar min kurs babord c) min propller går för back 68. Vilken signal skall ett fartyg avge som närmar sig en trång passage där sikten är begränsad av hinder? 69. Ange en lämplig signal för att påkalla uppmärksamhet? 70. Vilken signal ska du avge om du är tveksam till vad det andra fartyget har för avsikter? 71. Vilken signal ska ett maskindrivet fartyg som gör fart genom vattnet avge i nedsatt sikt? 72. Vilken signal ska ett maskindrivet fartyg som är på väg men inte gör fart genom vattnet avge i nedsatt sikt? 73. Vilken signal ska ett segelfartyg avge i nedsatt sikt? 74. Vilken signal ska ett fartyg som bogserar avge i nedsatt sikt? 75. Vilka ljudsignal ska ett fartyg till ankars avge? 76. Vilka undantag för ljudsignaler finns för fartyg under 12 meter? 77. Ange fem relevanta nödsignaler enligt annex 4. Lycka till!

Dessa övningsuppgifter är lämpliga för dig som studerar Fartygsbefäl klass 8 även ofta kallad för Skepparexamen. Övningsuppgifterna är inriktade mot delen om personlig säkerhet för fartyg i storleken upp till och med 24 meter och som omfattas av egenkontroll. 1. Vad står förkortningen SOLAS för? 2. Förklara vad som menas med egenkontroll av yrkesfartyg. 3. Vilken standard ska all utrustning ombord minst uppfylla på ett fartyg som omfattas av egenkontroll? 4. I vilka två situationer kan en livboj vara till hjälp? 5. Hur länge ska ett nödbloss minst lysa? 6. Hur långt når en nödraket? 7. Vilka två uppgifter kan en röksignal används till? 8. Vad kan du använda en linkastare till? 9. Hur många räddningsvästar måste minst finnas ombord? 10. Ange två typer av räddningsvästar? 11. Vad skiljer en räddningsväst från ett flythjälpmedel? 12. Varför bör alla räddningsvästar vara försedda med ljus? 13. Vilket termiskt skydd ger en 6h-dräkt? 14. Vilket termiskt skydd ger en 1h-dräkt? 15. Vilket termiskt skydd ger en flytoverall? 16. Varför klassas inte en flytoverall som räddningsväst? 17. Hur många tränade personer måste minst finnas ombord för att assistera passagerare? 18. Vilka övningar måste du minst genomföra ombord med din besättning? 19. Vem bestämmer hur ofta du ska öva på ett fartyg som omfattas av egenkontroll? 20. Ange fem saker som du hittar i en livflottes utrustning. 21. Vad är Termal Protective Aid och vart kan du hitta sådana? 22. Vilken uppgift har den hydrostatiska utlösaren i samband med livflotten ombord? 21. Beskriv momenten för att sjösätta en mindre livflotte. 22. Vad menas med livbåtslejdare? 23. Vem är ansvarig för att utrustning enligt egenkontrollen finns ombord när resan påbörjas? Lycka till!