Här följer övningsuppgifter för delen som kallas "Bryggtjänst radar" i kursplanen för Fartygsbefäl klass VIII Svaren hittar du i boken "Handhavande av snabba fartyg" samt i boken "Sjötrafikföreskrifter med mera" 1. Vilka huvuddelar (5 st) består en navigeringsradar av typen pulsradar av? 2. Förklara kortfattat hur radarn arbetar. 3. Vilka fördelar erhålls med en hög frekvens till skillnad mot en låg frekvens på en radar för navigering? 4. Vilka fördelar har en låg frekvens? 5. Vad är pulslängd? 6. Hur påverkar pulslängden radarns prestanda? 7. Vad är pulsrepetitionsfrekvens? 8. Hur påverkar pulsrepetitionsfrekvensen radarns prestanda? 9. Hur mäter radarn avstånd? 10. Vad menas med lobvinkel? 11. Hur påverkar den horisontella lobbredden radarns prestanda? 12. Hur ska antennen placeras för att se långt? 14. Hur påverkar antennens varvtal uppdateringshastigheten? 15. Vilka olika typer av bildpresentationer kan du välja på en mindre radarstation som är får information från kompas och logg? 16. Vad kallas funktionen som gör att du utnyttjar radarskärmen för att se så mycket framåt som möjligt? 17. Förutom själva radarn finns det faktorer som påverkar radarns prestanda. Vilka är dessa? 18. Hur påverkar följande faktorer radarn? - Vågor - Vind - Nederbörd - En annan radar 19. Till vad använder du GAIN? 20. Till vad använder du Anti - clutter SEA? 21. Vad är SART och hur ser signalen ut på radarn? 22. Vad är RACON och hur signalen ut på radarn? 23. Vad betyder VRM och vad använder du det till? 24. Vad är en radarreflektor? 25. Nämn tre sätt att bestämma din position med radar? 26. Nämn tre sätt att avgöra om ett mål rör sig? Använd sjötrafikföreskrifterna och skriv ner delar av reglerna som berör radarnavigering. samt försök förstå dess innebörd. 27. När är man skyldig att hålla utkik? 28. Vad menas med att hålla utkik? 29. Nämn minst 4 faktorer som skall beaktas för bedömning av säker fart av fartyg med funktionsduglig radar. 30. Om funktionsduglig radar finns ombord skall den utnyttjas på två olika sätt. Vilka? 33. När anses risk för kollision att föreligga? Ange minst två tillfällen. 31. Vad skall man göra om man upptäcker ett fartyg med hjälp av radar i nedsatt sikt? 32. Vad skall man göra om man hör mistsignalering för om tvärs i nedsatt sikt? 33. Varför bör en kursändring vid nedsatt sikt vara kraftigare/större än vid motsvarande situationer i god sikt? 34. Räknas mörker som nedsatt sikt? 35. Det är nedsatt sikt. Du möter ett fartyg som du bara kan se på din radar. Fartyget tycks komma nära kontrakurs något på din babord sida. Vem är väjningsskyldig?

Dessa övningsuppgifter är lämpliga för dig som studerar Fartygsbefäl klass 8. Övningsuppgifterna följer kursplanen för delen om brandskydd och förbereder dig därmed på ett bra sätt inför det slutliga provet. Teorin ska kompletteras med praktiska övningar i att använda en handbrandsläckare. Del 1 1. Vilka sidor består brandtriangeln av? 2. Ange tre olika tillstånd som en brännbar vätska kan förekomma i. 3. Vad menas med flampunkt? 4. Vad menas med termisk tändpunkt? 5. Vad händer under pyrolysen av brännbart material? 6. Hur definieras ett obrännbart material? 7. Vad menas med brännbarhetsområde? 8. En Europanorm för handbrandsläckare delar in bränder i fem olika kategorier. a) Vad menas med A-brand? b) Vad menas med B-brand? c) Vad menas med C-brand? d) Vad menas med D-brand? e) Vad menas med F-brand? 9. Hur vet du om en handbrandsläckare som uppfyller europanormen kan användas för att släcka brand i elektrisk utrustning? 10. Vilka två typer av flammor finns det? 11. Benämn brandens fyra faser. 12. Ange tre möjliiga brandorsaker på ett mindre fartyg. 13. Ange fyra sätt som kan självantända en brand. 14. Ange fyra sätt som en brand kan spridas på. 15. Ange en giftig gas som alltid bildas vid bränder. Del 2 16. Ange fyra olika släckmetoder. 17. Vilken är den vanligaste metoden vid släckning av bränder? 18. Ange fem olika släckmedel? 19. Ange fyra sätt som vatten kan användas för att släcka och förhindra brandspridning. 20. Ange ett exempel på ett gasformigt släckmedel. 21. Ange en fördel och en nackdel med gasformiga släckmedel. 22. Ange fyra egenskaper på pulver för brandsläckning. 23. Varför bör handbrandsläckare med koldioxod som släckmedel inte placeras och användas i bostadsutrymmen? 24. Ange tre olika skumkoncentrationer. 25. Varför bör du undvika att använda skum som släckmedel? 26. Hur påverkar storleken på vattendroppar och pulverkorn effektiviteten? Lycka till!

Kunskaperna ingår i kursen Fartygsbefäl klass VIII samt Specialbehörighet för befälhavare på fiskefartyg med en längd längre än 12 meter. Svaren till frågorna hittar du i respektive lag som finns på Riksdagens hemsida. Du hittar lagen via länken nedan. Arbetsmiljölag Fartygssäkerhetslag Arbetsmiljö på fiskefartyg och mindre handelsfartyg Arbetsmiljölagen 1. När gäller arbetsmiljölagen? 2. Vad är syftet med arbetsmiljölagen? 3. När skall olyckor rapporteras? 4. Till vem skall en arbetsplatsolycka rapporteras? 5. Hur ska arbetsförhållandena anpassas enligt arbetsmiljölagen? 6. Ange fyra saker som arbetsgivaren är ansvarig för inom arbetsmiljö. 7. Ange fyra saker som arbetstagaren är ansvarig för inom arbetsmiljö. 8. Vad menas med systematiskt arbetsmiljöarbete? 9. När ska det finnas ett skyddsombud? 10. När ska det finnas en skyddskommité? Fartygssäkerhetslagen kapitel 4 1. Beskriv samtliga skyldigheter som befälhavaren har för arbetsmiljön enligt Fartygssäkerhetslagen. 2. Hur gammal måste du minst vara för att få arbeta på ett fiskefartyg som saknar ombordanställd? 3. Hur gammal måste du minst vara för att få arbeta på ett fiskefartyg som har minst en ombordanställd? 4. Befälhavaren är ansvarig för att riskbedömning genomförs. Vilka fyra steg består en riskbedömning av? 5. Vilka två faktorer utgörs en risk av? 6. Vad är skillnaden på sanktionsavgift och böter? 7. När kan ett företag bli skyldigt att betala en sanktionsavgift? 8. När kan det bli aktuellt med böter? Lycka till!

Övningsuppgifter ingår i dina studier till Fartygsbefäl klass VIII, Kustskepparintyg samt för Specialbehörighet för befälhavare på fiskefartyg längre än 12 meter. Bryggtjänst navigation - instrument 1. Vad betyder GNSS? 2. Angre tre olika satellitsystem för navigering? 3. Ett satellitsystem för navigering kan enkelt beskrivas i tre olika delar. Vilka är dessa? 4. Beskriv hur en position från GNSS erhålls. 5. Ange fyra anledningar till att positionen inte blir exakt i GNSS. 6. Vad menas med DOP=Dilution Of Precision? 7. Hur miniminerar man klockfelet i GNSS? 8. Beskriv funktionen av EGNOS. 9. Hur många uppdateringar gör Sjöfartsverket av svenska sjökort varje år? 10. Vad är fördelen med ett elektroniskt sjökortssystem som baseras på standarden S-57 och S-52? 11. Vad betyder ECS? 12. Vad betyder AIS? 13. Hur skickas AIS informationen mellan två fartyg? 14. Man säger att AIS kompletterar radarn. Hur då? 15. Vilken information kan du få fram om andra fartyg i AIS? 16. Beskriv funktionen av ett ekolod? 17. Vilka felkällor kan påverka signalen mellan ekolodets sändare och mottagare?

Här bjuder vi på några övningsuppgifter för dig som läser Förarintyg för båt. Dessa övningsuppgifter är för avsnittet i kursplanen som behandlar position, fart, tid, distans och kurser. För att lösa uppgifterna behöver du övningssjökort 616 för Förarintyg. 1. Ange positionen för följande punkter i latitud och longitud Fyren Örngrund Masten VQ R 12M på Utö Fyren Söderhäll Flytande sjömärket Fl Y 3s i förbudsområdet söder om Gålö Fasta sjömärket Faran utanför Nynäshamn Fyren Huvudskär Västmärket V Haken söder om Huvudskär Ostmärket Borgsbredan söder om Huvudskär 2. Förklara vilken information du hittar på följande positioner. N 58° 53,24´ E 018° 27,60´ N 58° 56,40´ E 018° 24,00´ N 59° 01,65´ E 018° 27,10´ N 59° 00,15´ E 018° 26,70´ N 58° 55,88´ E 018° 25,50´ N 59° 03,00´ E 018° 25,60´ N 59° 03,60´ E 018° 13,30´ N 59° 01,80´ E 018° 08,30´ 3. Vilken distans är det mellan följande positioner? Fyren Måsknuv och fyren Örngrund Fyren Örngrund och fyren Östra Röko Fyren Östra Röko och fyren Älvsnabben Fyren Älsnabben och fyren Mysingeholm Fyren Mysingeholm och fyren Långgarn Fyren Långgarn och fyren Genböte 4. Hur lång tid tar resan? Ange svaret i minuter. Från Fyren Måsknuv till fyren Örngrundmed farten är 10 knop? Från Fyren Örngrund till fyren Östra Röko med farten 8 knop? Från fyren Östra Röko till fyren Älvsnabben med farten 15 knop? Från fyren Älsnabben till fyren Mysingeholm med farten 2 knop? Från fyren Mysingeholm till fyren Långgarn med farten 12 knop? Från fyren Långgarn till fyren Genböte med farten 20 knop? 5. Hur många distans har du färdats? Om du har kört i 1 timma och 6 minuter med farten 30 knop? Om du har kört i 36 minuter med farten 20 knop? Om du har kört i 1 timma och 15 minuter med farten 30 knop? Om du har kört i 2 timmar och 30 minuter med farten 10 knop? Om du har kört i 48 minuter med farten 12 knop? 6. Vilken kurs ska du styra? Vilken kurs ska du styra på kompassen från fyren Måsknuv till fyren Örngrund? Vilken kurs ska du styra på kompassen från fyren Örngrund till fyren Östra Röko? Vilken kurs ska du styra på kompassen från fyren Östra Röko till fyren Älvsnabben? Vilken kurs ska du styra på kompassen från fyren Älvsnabben till fyren Mysingeholm? Vilken kurs ska du styra på kompassen från fyren Mysingeholm till fyren Långgarn? Vad blir kontrakurserna till samtliga resor ovan? 7. Ange din position i latitud och longitud. Du befinner dig i position N 58° 53,9´ E 018° 22,5´ och styr 085° på kompassen. Farten är 6 knop. I vilken position räknar du med att befinna dig om 45 minuter? Du befinner dig i position N 58° 52,1´ E 018° 00,8´ och styr 042° på kompassen. Farten är 4 knop. I vilken position räknar du med att befinna dig om 60 minuter? Du befinner dig i position N 58° 55,5´ E 018° 43,8´ och styr 346° på kompassen. Farten är 5 knop. I vilken position räknar du med att befinna dig om 60 minuter? Du befinner dig i position N 59° 04,6´ E 018° 09,6´ och styr 219° på kompassen. Farten är 5 knop. I vilken position räknar du med att befinna dig om 24 minuter? Lycka till!

2020 kom en en ny utgåva av boken Handhavande av snabba fartyg som är skriven av undertecknad. Boken ges ut av Jure förlag och går att beställa från dem. Den nya utgåvan följer kursplanen för utbildningen med samma namn. Nedan finner du övningsfrågor som kan vara till hjälp för att klara teoriprovet i kursen Handhavande av snabba fartyg. Kapitel 1 Högfartsnavigation 1. Ange fyra olika navigationsmetoder. 2. Vilka fyra olika faser sker högfartsnavigering efter? 3. Vilken information skall framgå i överlämningsfasen? 4. Vad kontrolleras i kontrollfasen? 5. Vad anger girpunkten i samband med sjökortsplanering? 6. Vad anger brytpunkten i samband med sjökortsplanering? 7. Varför bör du ha ett gitpunktsavstånd? 8. Ange tre olika girpunkter. 9. Vad menas med uttrycket "frilinje"? 10. Vad menas med uttrycket ”fri udde”? 11. Förklara delningsmetoden. 12. Förklara klockmetoden. 13. Vilka olika passageavstånd kan du använda vid radarnavigering? 14. Vad innebär begreppet ”ön kl 12 vänster 3”? 15. När kan det bli aktuellt med ”planering under gång”? Kapitel 2 Instrument 1. Varför bör du ha som rutin att uppdatera dina sjökort ofta? 2. Vilka fartyg behöver inte ha pappersjökort med ombord? 3. Vad innebär standarden S 57? 4. Vad innebär standarden S 52? 5. Många bildskärmar för radar och elektroniska sjökort går inte att dimma ner tillräckligt mycket. Hur påverkard det dig vid mökernavigation? 6. Vad betyder förkortningen GNSS? 7. Ange tre olika sattelitsystem som GNSSmottagare fungerar med. 8. Vad är det för skillnad på GPS och GPS kompass? 9. Vad innebär att din GPS kompass uppdaterar med 10 Hz? 10. Vad betyder AIS? Kapitel 3 Radar 1. Vilka olika huvuddelar består en radar av? 2. Ange vad som menas med död sektor kring egen båt vid användning av pulsradar? 3. Vad innebär pulslängd och hur kan det påverka radarbilden på din bildskärm? 4. Vad innebär lobvinkel och hur kan det påverka radarbilden på din bildskärm? 5. Hur skall radarantennen placeras för att få lång räckvidd? 6. Hur påverkar antennens varvtal uppdateringshasigheten? 7. Vilka olika möjligheter att presentera radarbilden finns på en radar som inte är kopplad till en kompass? 8. Vilken presentation bör användas på alla instrument vid högfartsnavigation? 9. Varför rekommenderas ”off center” av radarbilden vid högfartsnavigation? 10. Ange två egenskaper som en radaranläggning för högfartsnavigation bör ha? 11. Du har ett eko på radarn i riktning tio grader styrbord på kollisionskurs. Du ser endast fartyget på din radar på grund av tät dimma. Vem är väjningsskyldig i denna situation? Kapitel 4 Körteknik 1. Vad kännetecknar ett deplacerande skrov? 2. Vad kännetecknar ett planande skrov? 3. Förklara vad som menas med vågbildningsmotstånd. 4. Förklara vad som menas med friktionsmotstånd. 5. När föreligger risk för squat? 6. När finns det risk för bankeffekt? 7. Vad är spraylisternas uppgift? 8. Vad blir fördelen med att ha steg i skrovet? 9. Vad menas med bottenvinkel? 10. Vill du ha liten eller stor bottenvinkel om du ska ha hög toppfart på platt vatten? 11. Kan ett fartyg med stor bottenvinkel nå samma toppfart som ett fartyg med liten bottenvinkel? 12. Hur påverkar powertrim fören? 13. Hur påverkar trimplan skrovet? 14. Hur påverkar powerlift toppfarten? 15. Hur påverkar farten trimvinkeln i planingsfart? 16. Hur påverkar farten trimvinkeln i deplacerande fart? 17 Ange tre sätt att se att trimvinkeln är för liten. 18. Vad innebär wobbling? 19. Hur beter sig en båt som "galopperar"? 20. Vad innebär propride? 21. Vilken trimvinkel bör båten ha innan du ska passerar ”större” vågor? Kapitel 5 Teknik och säkerhet 1. Vad innebär kavitation? 2. Vad innebär ventilation? 3. Hur definieras stigning på en propeller? 4. Varför ska du alltid ha säkerhetskontakten fäst vid kroppen? 5. Förklara begreppet flampunkt. 6. Vilken flampunkt har bensin? 7. Beskriv den relativa densiteten för bensin i gasform. Kapitel 7 Risker 1. Vilka fyra steg består arbetet med riskbedömningar av? 2. Vilka två faktorer bedöms en risk med? 3. Vem är ansvarig för att riskbedömning görs ombord? 4. Vem är ansvarig för arbetsmiljön ombord? 5. Om en olycka sker på personalen måste detta rapporteras. Till vem skall du rapportera? Kapitel 8 Passagerarsäkerhet 1. Vilka räknas inte som passagerare? 2. Hur många passagerare får du ta ombord på ett lastfartyg? 3. Hur många passagerare får du ta ombord på en fritidsbåt? 4. Vart hittar du information om hur många passagerare du får ta ombord på ett passagerarfartyg? 5. Vad bör en säkerhetsgenomgång minst innehålla? 6. Ange tre olika reaktioner bland dina passagerare när till exempel ett brandlarm går? 7. Ange fem möjliga reaktioner bland dina passagerare när alla ombord har insett att det är en allvarlig situation? Kan du svaren på alla dessa frågor bör det teoretiska provet som är ett obligatoriskt moment i kursen Handhavande av snabba fartyg inte vara några problem. Finns det något facit till frågorna? Du hittar alla svaren i boken Handhavande av snabba fartyg. Givetvis kan din lärare hjälpa dig med korrekta svar när du går kursen. Har du frågor kring en specifik fråga så är du välkommen att kontakta oss på Addwater. Lycka till med kursen och provet!

Addwaters flaggskepp inom aktiviteter är Speedcats. Vi hittade aktiviteten under namnet Thundercat Racing i Kapstaden redan 2005 och 2010 blev vår första riktiga aktivitetssäsong med Speedcats i Sverige. Det vi kallar Speedcats inom företagsevent och som aktivitet för svensexa och möhippa kallas för Thundercat inom internationell båtracing. Vår första nationella tävling körde vi 2012 i samband med att Roslagsloppet firade 50 år. I augusti 2019 fick vi så en förfrågan om vi ville delta i Maldivernas första motorbåtstävling. Alla som var intresserade att delta fick anmäla sig och sen skulle åtta ekipage från hela världen väljas ut för att genomföra en tävling i månadsskiftet november/december på Maldiverna. Team Speedcats med Kjell Johansson och Filippa Ring blev Sveriges bidrag till tävlingen. Med minimal information om tävlingen satt vi oss på ett flygplan till Maldiverna för att delta i Maldivernas första motorbåtstävling någonsin. Väl framme på Maldiverna fick vi veta att vår nya båt som skulle komma i en container från Kapstaden hade hamnat i Singapore och skulle inte hinna fram i tid. Tack vare stor hjälp av Rickard Jönsson och David Wankowicz hemma i Sverige kunde vi flyga ner en äldre båt från Jungfrusund på Ekerö. Båten som vi nu skulle använda är byggd för stora vågor och gropig sjö. Förhållandena på Maldiverna var precis det omvända. Det vill säga spegelblankt vatten. Vi har aldrig tävlat på så stilla och platt vatten som på Maldiverna. Inte ens vår bana på Jungfrusund i Mälaren är så spegelblank. Alltså inte helt optimal båt för dessa förhållanden. Vi hade hoppats på en ny och snabbare båt för de förhållanden som vi nu skulle tävla med. Nåväl! Bara att göra det bästa av situationen. Efter att monterat ihop båt och motor var det dags att testa inställningar och olika propellrar. Vi hade med oss våra egna propellrar och även fått låna två propellrar av Stellan Persson i Östhammar. Testerna gick bra och vi kände att vi var en av de snabbaste ekipagen inför nästa dag då första starten skulle gå. Vi lottades till startspår nummer fyra i första heatet. Detta heat skulle startas genom beach start vilket innebär att driver och co-driver står bredvid båten vid start. När flaggan faller hoppar båda upp i båten och drar igång motorn. Detta är något vi har gjort många gånger på tävlingar internationellt och vi vann också detta heat. Följande 11 heat skulle startas med Le mans start. Le Mans innebär att föraren springer från stranden till båten. Men denna gång skulle co-driven springa. Det hade vi aldrig prövat tidigare och i de efterföljande heaten blandade vi alla möjliga resultat mest beroende på att vi aldrig fick till något bra start. Just en bra start visade sig avgörande på den lilla M-banan med kortaste startsträcka vi någonsin tävlat med. Hur slutade då tävlingen? Vi hade som sagt inga bra starter och varvade bra och dåliga resultat. Efter tre heat gav dessutom våra förgasare upp så i det fjärde heatet kom vi sist. Vi bytte förgasare och med nya förgasare så gick ändå motorn som den skulle. Team Speedcats med Kjell Johansson och Filippa Ring i båten kom på en tredjeplats i tävlingen när alla heat var körda. Vann gjorde Team Ocean Commotion från Norge och tvåa blev Team Boost Racing från Sydafrika. Detta var en fantastiskt upplevelse och blir vi inbjudna även nästa år så kommer vi med all säkerhet att delta! Att köra Speedcats eller Thundercat som det heter i nationella och internationella tävlingar är galet kul! Har du inte provat så är det dags att boka ett event med Speedcats i Stockholm, Båstad eller Jönköping kommande sommar! Våra event lämpar sig utmärkt som företagsevent som konferensaktvitet eller för svensexa och möhippa. Välkomna!

Addwater erbjuder utbildningar i Fartygsbefäl klass VIII. Utbildningen kallas i dagligt tal oftast bara för "klass åtta". En del använder även det äldre namnet "Skepparexamen" som var namnet på den föregående utbildningen till Fartygsbefäl klass åtta. Fartygsbefäl klass 8 utbildningen togs fram i början av 2000-talet som ett krav för att få vara befälhavare på mindre fartyg i yrkesmässig trafik. Efter att du genomfört utbildningen och blivit godkänd på de praktiska momentet och det teoretiska provet så får du vara befälhavare på fartyg med en dräktighet upp till 20. Dräktigheten är ett volymmått för att bestämma storlek på fartyg. Vi kommer reda ut detta i ett senare blogginlägg. RIB charter är yrkesmässig trafik med mindre fartyg. För att få vara befälhavare på en RIB båt som går i inre fart måste befälhavaren ha utbildningen Fartygsbefäl klass VIII. Inre fart är ett geografisk område där våghöjden förväntas vara liten och där du inte har långt till en skadad plats eller hamn. Det finns totalt fyra fartområden. Mer om dessa kan du läsa om på Transportstyrelsens hemsida om fartområden. RIB båtar tar med något undantag max 12 passagerare. Alla fartyg som tar max 12 passagerare klassas som lastfartyg. Men får man inte köra fler än 12 passagerare med Fartygsbefäl klass åtta? Jo det får man! Många tror dock att så inte är fallet. Det finns en rad exempel på fartyg som till storleken är under 20 i dräktighet men godkända för betydligt fler passagerare än 12. Dessa fartyg är dock inte alls lika vanliga som lastfartyg eftersom det i varje specifika fall krävs ett godkännande och certifikat av Transportstyrelsen. För att sammanfatta detta korta inlägg så är du inte alls låst till att bara köra 12 passagerare med Fartygsbefäl klass åtta examen. Dock kräver alla fartyg som tar fler än tolv passagerare ett certifikat av Transportstyrelsen. I certifikatet framgår hur många passagerare fartyg får lasta och vilken utbildning och bemanning som krävs för att få framföra fartyget. Det finns fler exempel på fartyg som är under 20 och godkända för fler än 12 passagerare. Gå en utbildning Fartygsbefäl klass åtta med oss så får du lära dig mer om detta och mycket annat som är relevant för dig som vill bli befälhavare på ett mindre fartyg i yrkesmässig trafik. Om du har några frågor eller vill lämna feedback på ovanstående inlägg så är du välkommen att skicka ett e-mail till oss på info@addwater.se

Första oktober lämnade Transportstyrelsen över ett förslag på förordning gällande körkort för vattenskoter till Regeringen. Förslaget är att skyndsamt införa körkort för att få köra vattenskoter. Under en övergångsperiod om två år föreslås att den som redan har Förarintyg, Kustskepparintyg, Fartygsbefälsutbildning eller Manöverintyg för högfartsbåtar ska kunna erhålla ett körkort för vattenskoter utan att behöva gå en und utbildning. Enligt förslaget ska den som kör vattenskoter utan körkort för vattenskoter kunna få böter. Vi på Addwater har både hyrt ut vattenskotrar och arrangerat vattenskotersafari under många år. Vi använder även vattenskoter till vår upplevelse Flyboard. Vi ser positivt på att det nu blir ett krav på körkort för att få köra vattenskoter. Just nu avvaktar vi innehållet i utbildningen för körkort för vattenskoter. I förslaget till vattenskoterkurs nämns att utbildningen ska omfatta 1-2 dagar med både praktiska och teoretiska moment. Vi kommer ansöka om att få bli arrangör av vattenskoterkurser hos Transportstyrelsen och hoppas kunna komma igång så fort som möjligt med sådan utbildningar på flera olika platser i landet.

Att veta hur fort man får köra med sin fritidsbåt, yrkesfartyg eller vattenskoter är inte helt enkelt att förstå. Många fartbegränsningar kräver en hel del lokalkännedom från den som framför båten för att det inte ska bli tal om böter för fortkörning på sjön. Skyltarna eller tavlorna som man brukar benämna dem är heller inte upplysta på natten och några strålkastare har vi ju inte på båten för att upptäcka tavlor med fartbegränsningar när det blir mörkt. Men framgår det inte i sjökortet var det är fartbegränsat? Jo, det finns uppgifter om fartbegränsningar i sjökorten men det framgår inte för vem de gäller och var de börjar eller slutar. Vi på Addwater genomför kurser i både Förarintyg, Fartygsbefäl och inte minst högfartsnavigering. Under dessa kurser kommer alltid frågan upp om hur man ska tolka och förstå fartbegränsningar på sjön. Den här artikeln riktar sig till dig som studerar någon av nämnda kurser eller bara är allmänt intresserad av båtliv. Första och främst så behöver du veta att vi använder knop som enhet på fart på sjön. Många instrument som visar hur fort du kör kan presentera farten i flera olika enheter. I Sverige använder vi knop men i många andra länder använder man km/h. Även miles/hour används i vissa länder. Så när du ser en tavla med en tydlig siffra så är det max tillåten fart i knop. Se till så dina instrument är korrekt inställda i knop. På bilden ser vi en svart sjua på vit bakgrund med en röd ram. Så presenteras fartbegränsningar när du kör båt i Sverige. I detta fall är maximalt tillåten fart 7 knop. Fart begränsningen börjar vid skylten och gäller för alla fartyg. Att överskrida denna fartbegränsning kan ge böter eller till och med dagsböter. Vart börjar och slutar fartbegränsningen? Det är Länsstyrelsen som beslutar om fartbegränsningar. Länsstyrelsen anger var fartbegränsningen börjar och slutar med koordinater i en föreskrift. Därefter sätter Sjöfartsverket upp tavlor som hjälper oss som kör båt att hålla rätt fart. I smala passager är det vanligt att det förekommer en tavla på ena eller andra sidan av passagen. I lite större passager står det oftast en skylt på båda sidorna och då är det en tänkt linje mellan skyltarna som anger gränsen. För att se var fartbegränsningen slutar så måste du vända dig om och försöka hitta tavlorna som visar fartbegränsningen för båtar som kommer från andra hållet. Det finns alltså ingen information när fartbegränsningen slutar uppsatt i din färdriktning. För vem gäller fartbegränsningen? Frågan kan tyckas lite konstig. En fartbegränsning borde väll omfatta alla båtar? Nej, så fungerar det inte på sjön. Om det bara står en tavla med en siffra, som på bilden ovan, så gäller fartbegränsningen för alla fartyg oavsett storlek. Detta betyder att fartbegränsningen gäller för såväl vattenskotern och segelbåten som den stora färjan. Det vanliga är dock att under tavlan där farten anges finns det en tilläggstavla som berättar för vem fartbegränsingen gäller. En fartbegränsning kan även gälla under en viss tid på året. Fartbegränsning (5 knop) med tilläggstavla. Det är vanligt att texten är liten så du behöver köra nära eller använda kikare för att se vad det står på tilläggstavlan. Olika typer av tilläggstavlor. Här följer tre olika tilläggstavlor till olika fartbegränsningar. Vi börjar med en ganska enkel tilläggstavla. På tilläggstavlan kan vi utläsa att för kommande 12 km gäller max 12 knop för alla maskindrivnafartyg som är 12 meter långa eller mer samt minst 4 meter breda eller mer. Denna tilläggstavla är lite svårare att tolka. Var går gränsen mellan stor och liten båt? Alltså vem ska hålla max 7 knop och vem får köra i max 12 knop? Du hittar svaret under nästa bild. Brutto! Vad är nu detta? Med brutto menar man "bruttotonnaget" som är ett sätt att mäta storleken på ett fartyg. Bruttotonnaget anger volymen av alla vistelsebara utrymmen ombord. Bruttotonnaget definieras i en internationell konvention om att mäta storlek på fartyg. Hur vet jag då om min båt är över eller under 400 brutto? För att veta exakt hur stort "tonnage" som just din båt har måste du skeppsmäta båten. Skeppsmätning utförs av godkända skeppsmäta och kostar mycket pengar. Det är inget krav att du skeppsmäter din fritidsbåt. 400 brutto kan du jämföra med en större skärgårdsbåt som går i trafik på tidtabell i skärgården. Med andra ord så är de allra flesta fritidsbåtarna långt under 400 brutto och du betraktar dig som ett litet fartyg. En fjärde typ av tilläggstavla är att fartbegränsningen gäller under vissa datum på året. Oftast gäller dessa fartbegränsningar under sommarmånaderna t ex 15 maj - 15 sep. Övrig tid på året är det fri fart. Kolla noga så du inte missar fartbegränsningen. Den kan ändras från en dag till en annan. Vad händer om jag kör för fort? Om du kör för fort och detta upptäcks av Kustbevakning eller Sjöpolis så kan det bli böter. En mycket kraftig överträdelse kan istället leda till vårdslöshet i sjötrafik enligt Sjölagen eftersom en kraftig fartöverträdelse anses bryta mot gott sjömanskap. På Kustbevakningens hemsidan kan du se de olika beloppen som en ringa fartöverträdelse innebär. Hoppas denna korta artikel var till någon nytta. Lycka till och kör försiktig. Vi ses på sjön!

Vi på Addwater har erbjudit vattenskotersafari sedan 2015, men sommaren 2021 kommer att se lite annorlunda ut. Från och med sommaren 2021 kommer vi att kräva vattenskoterkörkort för deltagarna som följer med oss på safari. Den här artikeln ska främst handla om vattenskotersafari. Vi planerar att återkomma med en separat artikel vid ett senare tillfälle där fokus kommer ligga på hur utbildningen för att ta körkort för vattenskoter ser ut och genomförs. Vad är då vattenskotersafari? Vattenskotersafari innebär att en guide leder en på förhand planerad och bestämd tur med deltagare på egna vattenskotrar. Vi har tre olika rutter i Mälaren där körtiden är 60, 90 min eller 120 min och tillsammans med instruktören kommer du få uppleva vattenskoter på ett fartfyllt och säkert sätt. Vattenskotersafari är perfekt för dig som är ny på vattenskoter. Kanske precis tagit körkort för vattenskoter och vill testa olika vattenskotrar innan du köper en egen. Under vattenskotersafari ser instruktören till att vi inte kör för fort där det är fartbegränsat. Instruktören sköter också navigeringen och håller koll på gruppen. Det kommer inte hindra dig från att stå på i högre hastigheter och varje safari har minst en stund med fri körning. Om ni åker två på en skoter finns det också tid och möjlighet att byta så att båda får köra. Safari passar framförallt dig som är ny på vattenskoter, men är lika kul att köra även om du är erfaren skoterförare. Det som är viktigt att tänka på innan vi kör iväg är att lyssna noga på de instruktioner guiden ger. Dessutom ska vi byta om till våtdräkt och ta på en flytväst. Hjälm och glasögon finns att låna om du önskar. Även jacka finns att låna om det behövs. Du kommer också få en genomgång på hur vattenskotern fungerar. När vi väl är ute och kör så gäller det att hela tiden hålla sig bakom guiden för att inte åka vilse eller gå på grund. Det är väldigt viktigt att alltid hålla koll på ledarskotern såväl som på andra vattenskotrar, båtar och annan vattensport som befinner sig på sjön. Nu krävs det som sagt körkort för att få boka vattenskotersafari. Addwater planerar för att kunna erbjuda en sådan utbildning från och med våren 2021. Håll utkik på vår hemsida för mer information om kommande utbildningar för att ta körkort för vattenskoter. Hoppas vi ses i sommar! /Hälsningar Addwater

Har du trimplan på din båt? Brukar du använda dem? Genom att läsa de här artikeln får du förståelse för hur du ska använda trimplan och på så sätt kommer du kunna få högre fart till en mindre bränsleförbrukning och mindre svallvågor i vissa farter. Du kommer också kunna få en stabilare färd i gropig sjö och kan därmed hålla en högre snittfart när de dagar då havet inte är lika jämnt och fint som ett dansgolv. Vad är trimplan? Först måste vi förstå vad trimplan är för något. Trimplan är monterat på båtens akterspegel och påverkas med hjälpa av hydraulkolvar. Justeringen av trimplanen gör du från förarplatsen. Det är bara motorbåtar som använder trimplan. Bilden visar ett trimplan på båten babord sida och det finns ett likadant trimplan på styrbords sida.På bilden är trimplanet helt uppfällt och påverkar inte båten gångläge. Med hjälp av hydraulkolven kan du trycka ner den ena eller det andra trimplanet och på så vis ändra gångläget på båten. Genom att trycka ner båda trimplanen kommer du får ner fören och båten går med en mindre trimvinkel. Trimplan för att kompensera för en slagsida. Om du lastar båten osymmetrisk kommer du få en slagsida åt ena eller andra hållet. För att kompensera slagsidan använder du styrbord eller babords trimplan för att få upp båten på rät köl igen. Slagsida kan också uppstå när du kör med sidvind. Båten har en tendens att lägga sig mot vinden. För att kompensera använder du återigen den ena trimplanet. Här kan du prova att "överkompensera". Med detta menar jag att du inte ska nöja dig med att få upp båten på rät köl utan att justera trimplanen så du får en slagsida åt motsatta hållet. På så sätt kommer du få en stabilare gång. Anledningen till detta är att vind och vågor kommer oftast från samma håll och för att få så mjuk gång som möjligt i vågorna så ska du sträva efter att kölen alltid landar i vattnet före skrovsidan. Vid sidvind vill båten lägga sig mot vinden. Använd trimplanen för att skapa en slagsida från vinden. Trimplan för att få en stabilare gång i vågor. Dagar då det blåser blir det snabbt lite gropigare på havet. För att få en stabil gång och bibehålla en hög snittfart så ska du använda trimplanen för att få ner fören, det vill säga minska trimvinkeln på båten i långskeppsled. Det gör du genom att trycka ner båda trimplanen samtidigt. Det kommer öka motstånd, öka bränsleförbrukningen och sänka toppfarten men det kommer ge din en mindre skumpig färd. Trimplan i låga farter. I fartbegränsade områden använder du trimplanen för att minska trimvinkeln på båten. Det gör du genom att trycka ner båda trimplanen samtidigt. Effekten av detta blir att det är lättare att se över fören och du riskerar inte att köra på någon. Det är inte ovanligt att farten ökar när du trycker ner båda trimplanen i låga farter vilket är ett tecken på att motståndet minskar på skrovet och bränsleförbrukningen därmed sjunker. Slutligen kommer ditt skrov skapa mindre svallvågor vilket alla alla andra båtägare är tacksamma för. Vill du lära dig mer om körteknik på motorbåtar? Då kan jag tipsa dig om köpa boken Handhavande av snabba fartyg som jag har skrivit. Boken kan du beställa på Jure Förlag i Stockholm. Ett annat alternativ är att gå en av våra kurser i snabba fartyg. Då ingår boken och du kommer få öva på att använda trimplan i praktiken. Du kan även boka oss som din egna båtcoach. Då kommer vi till er och utbildar i er båt. Hoppas vi ses! Tack för att du tog dig tid! Kjell Johansson